Reportage | Miranda Solvang

"Hej och välkommen till Självmordslinjen". ”Är jag den sista personen du kommer att prata med?” frågar volontären den unga flickan efter ett längre samtal.
Flickan berättar att hon tagit tabletter ur föräldrarnas tablettskåp. Under samtalet försvinner hon mer och mer, sedan blir det tyst.

Ett samtal avbryts plötsligt. Det är antagligen personens pojkvän som kommit hem tidigare än planerat. Han som tvingat henne till isolering från vänner och familj.

Vägrat henne att uppsöka sjukvård för den fysiska skada han står skyldig till. Han som är anledning till varför den unga kvinnan nu ligger under täcket och kippar efter andan.

Ett samtal är på väg att kopplas till SOS Alarm. För att kunna göra det behöver den anonyma personen medge en adress, ett namn, en uppgift som hjälper till att hitta henne. Så att 112 kan kopplas in. Men samtalet ändrar snabbt karaktär, när kvinnas son kommer hem tidigt från skolan. Samtalet avbryts. Kvinnan har lagt på luren.

Vid kvinnans sida finns läkemedel, alkohol och verktyg. Hon är väl förberedd att ta sitt liv. Det gör så ont att leva, säger hon, samtidigt vill hon inte dö, tror hon.

Men det gör också ont när hon tänker på att hennes bästa vän ska få reda på att hon inte lever längre.